Jobbig vecka

Standard

En positiv sak har hänt denna veckan! Jag har kommit igång med läsningen ordentligt igen! Jag har dessutom köpt ett tangentbord till min iPad på eBay så jag väntar på att det ska dyka upp för då blir det så mycket lättare för mig att skriva in recensionerna. Annars, om jag ska vara ärlig – vilket jag fått lära mig att man alltid ska vara, så har veckan varit riktigt jobbig och tung. 

I torsdags hade jag tid på minnesmottagningen i Malmö. Åkte 10:58 och var hemma 18:25 ca. Färdtjänsten hem var dessutom nästan 45 min försenad (pga olycka) men hörde inte ens av sig och meddelade att han kom till att bli sen. Fick ringa beställningscentral som sa att han inte hade någon telefon. Bullshit, han satt o snackade i den när han kom för att hämta mig och hade inte ens vett att be om ursäkt för förseningen. Sen skulle han hämta upp ett par i Lund som skulle till Teckomatorp… De kände igen mig direkt och jag dem, men inget minne av vad de heter.

Besöket på minnesmottagningen denna gången var hos en sjuksköterska och jag fick göra i princip alla tester som jag redan gjort i Hässleholm tidigare. Fick ta två korta pauser för det kändes som om hjärnan skulle explodera lite då och då. Även lite medicinska tester i form av blodprover, vägning och mätning (gått ner 9 kilo på 11 dagar o då hade jag ändå skor på mig denna gången) och blodtryck.

Först mätte de blodtryck när jag legat på en brits och vilat i 20 minuter (90/60), sedan stående efter 30 sekunder 75/45 och efter 1,5 minut stående var mitt blodtryck 55/35 så då tvingade sköterskan mig att lägga mig på britsen igen. Jag har ju haft lågt blodtryck i många år nu så jag har ju lärt mig hur jag ska handskas med det men sjukvårdspersonalen blir alltid livrädda när det är så lågt. Sen som sagt en massa olika tester med ord, bilder, färger, skrivning och högläsning. Inget bra betyg på något av det tyvärr. 

Jag hade tid bokad kl 13 men var där redan 12:30 så sköterskan tog in mig direkt. Var färdig vid 15:35. Helt slutkörd i huvudet. O sen den resan hem 😩

Ska tillbaka om en månad för att träffa läkaren. Men han ville att jag skulle ta paus i bromsmedicinen denna månaden för att se om den gör någon skillnad för mig. Så sista dosen togs i måndags. 

På onsdag kommer en arbetsterapeut från kommunen hit då jag behöver lite hjälpmedel, som spisvakt, timers till uttag med mera. 

Varit en jobbig vecka med först två EP-anfall i måndags då ambulansen fick tillkallas vid andra anfallet. Idag har jag varit på Apoteket och hämtat ut ny epilepsimedicin och sedan en sväng till Ica. Kom precis hem från soptippen. Min tv (42-tummaren) gick sönder nyligen så en vän till oss hjälpte mig att frakta den till soptippen idag. Micke jobbar så jag och kompis B fixade det galant men det började med lite undersköterske-arbete då kompis B råkade klämma sitt lillfinger så det började blöda, så jag fick springa upp och hämta lite omläggningsmatterial så det inte skulle fortsätta blöda på honom. 

Men nu är tv’n på tippen och vi har en liten 32-tummare vi fått av en vän istället. Problemet är bara att jag inte kan se texten på den. Ha ha 😂 nu ska jag lägga mig på sängen och titta lite på Viaplay i iPaden istället. Todelooo

Annonser

Längesedan nu

Standard

Idag om en månad och tre timmar är det äntligen min tur att få nålen med färg mot min hud igen! Mannen tatuerade sig för några veckor sedan… Egentligen var det ”min tur” men han hade ett jobbigt år förra året så han behövde en positiv händelse i sitt liv. Han nöjde sig dock inte med en gaddning utan gjorde två samma dag 🙂 jag visste bara om den ena så blev förvånad när jag fick se den andra också. Han har hela ungdomen och vuxen-livet blivit kallad Olw av sina kompisar pga att han alltid gick omkring med Olw’s lövtunna pepparchips när han var yngre (Och Olw’s chips är fortfarande favoriten!) så att det skulle bli en tatuering på det temat var självklart.

image1
Men den 10:e maj är det äntligen min tur… Jag kör dock mitt lite enklare… Skriver inget om motivet nu utan ni får se det när det är klart. Längtar efter att känna nålen mot huden igen. En skön smärta!

Det var längesedan jag bloggade nu. En hel del olika anledningar ligger bakom. Men största anledningen är att jag varit fulltecknad och i princip haft minst 1 sak inplanerad varje dag. Mycket olika läkarbesök på olika mottagningar, ct-röntgen, ultraljud och en annan typ av kameraundersökning av urinblåsa och urinrör. Jag har cystor i båda njurarna, jag hade det förra året också och det är väldigt vanligt och oftast ofarliga. Den i högra njuren hade dock växt en centimeter sedan sist och så var där en hel del njurstenar som är för stora för att kunna ta sig ut för egen maskin. Så en remiss till kirurgen är sänd. Får jag ont i njurar och/eller uringångarna ska jag dock åka in akut så får de plocka bort dem direkt. Jag ska tillbaka till ct-njurar igen om ett år och har cystan i högra njuren blivit större då så ska den opereras bort. De såg båda godartade ut på undersökningen, men det är inte alltid lätt att se när de fortfarande är inne i kroppen.

Jag är iaf färdigupptrappad med epilepsimedicinen nu så nu tar jag 500 mg morgon och 500 mg kväll. Tyvärr har det uppstått en del bekymmer. Epilepsimedicinen krockar med bromsmedicinen mot demensen och först tog jag bort bromsmedicinen helt själv då jag inte fick tag i minnesmottagningen. Sen när vi fick kontakt så bestämdes det att jag skulle ta 1 tablett av bromsmedicinen istället för 3 som tidigare. Tyvärr har det inte fungerat så bra. Jag har tuppat av och två kvällar i rad har jag somnat tvärt på toaletten vilket första gången orsakade ett fall rakt framlänges, där det står en stor hylla och en badrumsvåg. På något sätt hann jag vända på huvudet, vilket var tur för annars hade jag nog både haft bruten näsa o mindre tänder, istället tog det på vänster kindben, vänster axel och ryggen fick sig en knäck. Axeln är blå, kindbenet ömt men inte blått tack och lov och i ryggen känns det som om jag dragit en muskel eller något. Typiskt nu när kortisonsprutan i höften äntligen börjar göra nytta. Tänkte ringa sjukgymnasten i morgon och se om han kan tejpa muskeln eller något. Varje gång jag gör en vridning eller böjning åt vänster så skär det som knivar på högra sidan av ryggen. Så, nu har jag tagit bort bromsmedicinen helt. Har skrivit till minnesmottagningen. Antingen får de sätta in mig på annan medicin eller så får jag vara utan. Går inte att ha det så här. Kvällen efter fallet somnade jag också på toaletten, men tack o lov så ropade mannen på mig lite då och då (i precis rätt ögonblick för att jag inte skulle falla av toaletten igen). Tur att han varit hemma, och tur att jag inte låser toalettdörren.

Mannens förkylning som han burit på i 2 veckor börjar äntligen ge med sig. Han har varit tvungen att jobba trots feber för det finns ingen vikarie. Och typiskt nog har han haft saker inbokade de två vardagarna han varit ledig så han har inte riktigt kunnat vila då heller. Han var så snäll så han gav mig sin förkylning också…. Jag har varit däckad av feber och varken alvedon eller ipren eller kombination av de bägge har tagit ner tempen. Jag ligger normalt på 36,4 i temp men legat närmre 39 grader nästan varje dag… vilket gjort mig helt slut. Sovit nästan hela dagarna och hela nätterna. Men som sagt, haft mycket inbokat så jag har fått göra allt det o sen däckat när jag kommit hem o sen varit halvt ”medvetslös” typ. Stackars mannen som jobbat hela dagarna och kommit hem o då har jag redan sovit… Inte har jag orkat laga mat heller så han har mest fått leva på mackor och flingor. Har väl lagat mat max 5 ggr på två veckor… men nu känns det som det börjar ge med sig lite på mig med, tills jag vaknade idag och insåg att jag hade feber igen. 😦 Typiskt… skulle haft pysseldag med tjejkompisarna idag… vi får ta det en annan dag.

I veckan som kommer är jag iaf helt obokad måndag och fredag. Alltid något 🙂 På tisdag ska jag till Kristianstad på ett läkarbesök, onsdag och torsdag är det möten här i byn så då slipper jag åka iväg i alla fall.

Nej, nu ska jag lägga mig ner och vila igen, blir slut av minsta lilla…. hatar feber! Ha en fin söndag på er!

Käkkirurgen, Neurologläkaren och epilepsin

Standard

Det gick bra hos Käkkirurgen. Den 26/5 ska min visdomstand opereras bort. Operationen görs i Kristianstad och det kommer sys igen med stygn som sedan kan tas bort på folktandvården här intill där vi bor (tar max 5 minuter att gå dit.)👍

I måndags var det äntligen dags för besök hos neurologen. Jag hade förberett mig väl. Jag har fört dagbok över alla EP-anfall jag haft under dessa 2 månader som gått sedan epilepsin kom tillbaka den 21/1-16. Innan dess hade jag inte haft anfall sedan april 2009. Jag har skrivit ner datum, klockslag, hur länge anfallen varat, hur de tett sig och om jag fått ta medicin eller ej. Så det skrev jag ut från datorn och lämnade till läkaren och sedan ska de skanna in det så det hamnar som bilaga i min journal. Fick dock lägga till ett anfall på pappret för i sjukresebilen på väg dit så fick jag ett anfall. Brukar i vanliga fall sitta i baksätet men av någon anledning valde jag att sätta mig i framsätet denna gången. När vi kommit halvvägs till Hässleholm så började händerna skaka. Chauffören frågade om jag hade epilepsi och och om jag hade kramplösande medicin med mig. Han hjälpte mig att ta fram medicinen så jag fick den i mig och han stod still sidan om vägen tills anfallet var över. Guldstjärna åt honom. Vissa chaufförer är verkligen kanon, men tyvärr är de flesta inget vidare bra, pratar i mobil, sms:ar, facebook:ar eller kör som om de stulit bilarna. När chauffören släppte av mig i Hässleholm gav jag honom en stor kram  och tackade honom åter igen för hjälpen. Önskar att fler chaufförer skulle vara som honom! När jag blev inkallad till neurologen var jag fortfarande påverkad av stesoliden men under mitt besök där så gick effekten ur tack och lov.

Idag har det varit en tung dag. Ett litet ep-anfall på förmiddagen och ett lite senare på eftermiddagen. Men tack och lov så var båda anfallen petit mal, dvs små anfall som gick över ganska fort efter jag tagit medicinen. Neurologen sa till mig i måndags att under veckan som jag ska trappa upp grundmedicineringen så kommer jag att få lite små anfall då och då tills upptrappningen är färdig och därefter förhoppningsvis slippa att få några anfall överhuvudtaget. Innan jag var hos neurologen så hade jag 200 mg uppdelat på två tillfällen dagligen som grundmedicinering (den medicinen sattes in den 27/1-16 men då bara 100 mg dagligen som skulle tas på morgonen, sedan ändrades det till 200 mg dagligen den 3/2-16, 100 mg kl 07 och 100 mg kl 19) men när jag var hos neurologen så ändrade han dosen så att jag istället ska ha 1000 mg dagligen uppdelat på två tillfällen (12 timmar mellan intaget av medicinen). Just nu tar jag 250 mg kl 07 och 250 mg kl 19, men fr.o.m. ikväll ska jag ta 500 mg på kvällen. På tisdag är upptrappningen färdig och då ska jag ta 500 mg både morgon och kväll = totalt 1000 mg per dygn.
200 mg är en dos som är mer lämpad för små barn. Eventuellt kommer jag behöva öka upp min dos till 1500 mg dagligen då jag har dåligt upptag av medicin som tas oralt då min tarm inte fungerar som den ska, men vi får de. Ska ta nya prover om 3,5 vecka och 2 veckor senare kontaktar neurologläkaren mig. Han var väldigt engagerad och jag fick ett gott intryck av honom direkt. Jag ska på återbesök hos honom i maj eller juni.

Han var skitförbannad på min tidigare neurolog i Helsingborg som tog bort grundmedicineringen (Ergenyl) 2011. Han sa att även fast man är anfallsfri så ska man alltid ta grundmedicinering. Och det har han ju faktiskt rätt i. Mest troligt är det min bromsmedicin för demensen som satt igång epilepsin. En vecka innan anfallen började komma ökades dosen av bromsmedicinen och det tar ungefär en vecka för kroppen att ställa in sig på det. Så neurologen skulle prata med min läkare på minnesmottagningen för att se om jag kunde få en annan medicin istället. Hon är ledig just just nu men skulle vara åter i tjänst i slutet av nästa vecka.

Jag har varit jätte trött hela veckan och de senaste två kvällarna har jag somnat mellan 19 och 19:30. Stackars mannen som kommer hem från jobbet 19:10 o så ligger frugan och sover och går inte att väcka. Nåja, det sista veckorna var varit tuffa med all epilepsi, dåligs blodvärden och annat smått och ogott. Förhoppningsvis blir jag piggare snart. 

Nu ska jag ringa svärmor och sedan fortsätta läsa lite i min hög med tidningar som hela tiden fylls på. Jag önskar er alls en riktigt glad påsk! 

Söndag redan!

Standard

Ojdå, efter att jag postat blogg-inlägget igårkväll så låg jag och läste ca 20 minuter och sedan somnade jag med boken i famnen och lampan tänd. Vaknade sedan vid 23:30 för ett toalettbesök och tyvärr kom det sedan ett Grand Mal EP-anfall så jag fick snabbt ta mig upp i sängen (fick krypa/dra mig längs golvet från toaletten in till sovrummet.) Fick ta en stesolid-supp (stolpiller) och efter ca 10 minuters häftigt krampade så slutade äntligen anfallet. Hade kraftiga smärtor i hela kroppen efteråt. Kunde inte slappna av pga smärtorna så jag fick ta fram boken och läsa en stund till. Hur länge jag läste vet jag inte men somnade återigen med boken i famnen och lampan tänd. Vaknade 05:55 och behövde gå på toa. Passade på att ta två mackor till frukost efter toalettbesöket och nu sitter jag i sängen igen. Ska försöka somna om en stund till. Ungarna kommer vid 9-tiden så jag kan iaf sova minst 1 timme till.

Beroende på hur vädret är idag så blir det ev ett besök i affären. Tog ju som sagt upp kyckling från frysen igår och båda barnen älskar flygande Jacob (dock utan både bacon och banan) men vi behöver mer ris, grädde, chilisås och jordnötter. Är vädret för dåligt så får det bli något annat av kycklingen. (Jag har alltid kokt ris i botten av ugnsformen och sedan stekt kyckling och nötter ovanpå riset och sedan täcker jag allt med såsen gjord på grädde, chilisås, salt och peppar. Då drar riset åt sig av såsen också och det blir mycket saftigare.)

Nej, färdigbloggat för nu och dags för ett försök att sova en stund till.

Uppdatering 10:01.
Jag sov inte mer, mannen vaknade och satte på kaffe och doften utav det gjorde att jag steg upp och drack en god kopp kaffe istället. 🙂

Lördagen är snart förbi…

Standard

Vaknade mitt i natten och hade EP-anfall igen! Så tröttsamt. Denna gången var det bara benen som krampade iaf. Haft vansinnigt ont i fötter, vader, lår, ljumskarna och i höfterna hela dagen. Efter varenda EP-anfall känns det som om man blivit överkörd av ett tåg. Fruktansvärda smärtor. Inte konstigt egentligen så som det krampar. Anfallet höll bara i sig 1,5 minut och jag tog ingen kramplösande medicin. Vill helst inte ta dem alls men ibland måste man ju. Käken låste sig också under anfallet vilket innebar att jag bet mig i högra delen av tungspetsen. Tack och lov för vanish fläckborttagare säger jag bara. Blodfläckar kan ibland vara hopplösa att få bort men det funkar alltid med den flytande Vanish Powergel. Snart dags att köpa en ny flaska, det har gått åt nästan en hel flaska sedan epilepsin satte igång igen för en månad sedan. Sedan den 21/1-16 har jag haft 20 EP-anfall i olika styrkor! Helt sjukt! En sak är säker, min grundmedicinering, Ergenyl fungerar inte! Måtte jag få en tid snart hos neurologen så de kan sätta in någon annan grundmedicinering för att ha det så här orkar jag snart inte längre. 

Kommande vecka är det fullt upp. Bara lördagen och söndagen som är blanka i kalendern. Några läkarbesök i början av veckan och lite skoj saker i slutet av veckan. Skulle egentligen åkt till Helsingborg på onsdag tillsammans med en vän men jag fick ta beslutet idag att ställa in det. Jag måste ha en vilodag. Helsingborg försvinner ju inte så vi får åka dit en annan dag istället. Inte fått något svar från vännen ännu men hoppas att h*n inte blev allt för besviken över att jag ställde in, men jag tror att h*n förstår. 

Idag har det mesta tiden av dagen spenderats med pappersarbete. Rensat ut alla räkningar som är äldre än 5 år. För efter 5 år är de preskriberade och då behöver man alltså inte ha dem kvar. Har också sorterat i en annan pärm som var så full att den knappt gick att stänga. Så en pärm blev två pärmar och jag har delat upp allt i flera kategorier så det ska bli lättare att hitta det man söker. Framförallt om min man snabbt behöver hitta något papper som berör mig och jag inte är tillgänglig för att själv ta fram papperna. Känns befriande och skönt att ha det gjort. Förr var jag en riktig slarvmaja utan ett enda papper insatt i någon pärm, men sedan Micke kom in i mitt liv så är jag numera tvärt om. Allt som behöver sparas hamnar i pärmar och jag antecknar på pappren om det är något som behövs antecknad, exempelvis så skriver jag på alla räkningar när de blev betalda, det gjorde jag aldrig förr. Visst, det står ju på kontoutdragen när saker är betalda men det är så sällan skriver ut kontoutdrag. Förr fick man ju dem hemskickade lite då och då men numera hamnar de i internetbanken och man får själv skriva ut dem om man vill ha dem på papper, onödigt slöseri med papper tycker jag så därför känns det ännu viktigare att skriva på varenda räkning när de blev betalda. Nog om pappersprat nu tycker jag. 

Har som sagt haft ont i kroppen idag och känt mig konstig i huvudet hela dagen. Gjorde panerad torsk, potatismos och dillsås åt mannen till middag. Själv stod jag över middagen och åt just lite havregrynsgröt istället. Har tagit fram kyckling från frysen som det ska bli någon typ av middag av i morgon. Ingen aning alls just nu. Kanske gratäng av något slag…. Vi får väl se vad det blir, kyckling blir det i alla fall. 

Nu ska jag avsluta detta blogginlägg och fortsätta läsa i min bok som är väldigt spännande. ”Ensamfjäril” av Gabriella Ullberg Westin. Har ungefär en tredjedel kvar av boken att läsa. Har 20 böcker som står på mitt skrivbord som väntar på att bli lästa. Har köpt en hel del pocketböcker när jag och min väninna varit iväg på loppisar sista tiden. Mannen min samlar på skivor så han hamnar alltid på skivavdelningarna på loppisar och jag hamnar alltid vid böckerna. När jag läst dem brukar jag lämna in dem på Röda Korsets kupan-butiker så kan de sälja dem vidare. Röda Korset sponsrar jag gärna. Brukar föredra pocketböcker när jag köper böcker för de tar mindre plats i väskan än vad inbundna böcker gör. Jag har alltid med mig en bok när jag åker tåg till exempel, eller som nu sista tiden när jag spenderat mycket tid i sjukrese-bilar (färdtjänst till sjukvården).  Resorna går lite snabbare när man har en bok att sjunka ner i. Och sedan avslutar jag alltid dagen med att läsa några kapitel i den bok jag läser för tillfället. Bra avslappning inför sömnen. Nej, nu ringde mitt alarm, dags att ta kvällsmedicinen. Får ha alarm varje gång jag ska ta medicin för annars glömmer jag bort att ta den.

Jag hoppas att ni alla haft en bra lördag och att ni får en fin söndag också. 

Kram

Domän och ombyggd sida

Standard

Sådär, då har jag skaffat mig ett nytt domännamn. Enkelt som attans dessutom: pemi2012.com. 🙂 Har också lagt ner några timmar på att fixa till det tråkiga utseende som bloggen hade. Är inte 100% nöjd men det får duga så här ett tag till innan jag får ny ork att sätta mig vid datorn.

Förutom pilleriet med bloggen så började dagen med tvättstugan i fyra timmar. Sedan har jag även hunnit med lite pappersarbete som ska lämnas in på kommunen på tisdag. Fick ”förslag på avslag” på min ansökan om förlängd kontaktperson. (Haft kontaktperson 10 timmar per månad). Senast 24/2 vill de ha in mitt yttrande och sedan tas ett definitivt beslut. Om det blir avslag även då så kommer jag att överklaga till förvaltningsrätten. I utredningen som biståndsbedömaren gjort är det inte mycket som stämmer. Förutom en massa faktafel är där även en hel del rena lögner med i hennes utredning. Sånt gör mig totalt vansinnig. Har hunnit med ett snabbt besök hos min läkare också för att få ett intyg skrivet på mina sjukdomar. De kräver de också in. Då jag är multisjuk och går på en jäkla massa olika mottagningar och sjukhus/vårdinrättningar så fick min husläkare skriva intyg på alla diagnoserna utom 2 som jag fick intyg om från en annan läkare. Har dock glömt att kontakta minnesmottagningen och bett om intyg om min konstaterade demens. Ganska ironiskt att det är just dem jag glömt kontakta. Nåja,nu har jag i alla fall sänt ett mail till dem och bett om ett intyg. I bästa fall hinner jag få det med posten redan på tisdag, om inte så får jag helt enkelt lämna in det i efterhand. Mitt yttrande är det viktigaste.

Nu orkar jag inte sitta mer vid datorn idag. Jag är helt slut både i armar, axlar, rygg och framförallt i huvudet. Jag önskar dig en trevlig fredagskväll och en fin helg!

Smärta mitt i natten

Standard

Godmorgon sköna fredag!

Vaknar upp mitt i natten som vanligt. Smärta, denna gång mest i vänster axel, arm, hand och vänstra delen av höften. Av blodet runt munnen att dömma så har jag alltså haft ett epilepsianfall. Nåja, jag vaknade i alla fall inte pga EP-anfallet. Och behövde därför inte ta någon medicin för det heller.

I tisdags var jag på EEG. Man är så tjusig där man ligger på en säng med en mössa som der kommer en massa kablar ur. Man får även fäst några kablar på pannan och så en platta på vardera handled som håller koll på hjärtat. Under tiden som undersökningen pågår så får man olika uppdrag att göra som exempelvis djupandas, hyperventilera, upprepa några siffror som sköterskan säger till mig. Sedan, kommer den jobbigaste delen av undersökningen en lampa tändes och blinkar i olika hastigheter rakt framför mitt ansikte. Och givetvis provocerade det fram ett litet Ep-anfall på mig. Sköterskan släckte lampan direkt och anfallet höll därför bara på i 47 sekunder. Bra (om man nu kan säga att det är bra) att jag fick anfallet under tiden jag var uppkopplad till datorn därför att anfallet filmades och registrerades i datorn med hjälp utav mössan med alla kablarna som var uppkopplad mot deras dator. Nu ska deras läkare på Klin Fys  gå igenom videon och dator-registreringen och sedan ska den läkaren skicka sitt svar till läkaren som remitterade mig till denna EEG-undersökningen. Och så är det det min tur att få vänta på att få svaret. Och så går jag och vänta på kallelse till att få träffa en läkare på neurologen i Helsingborg. Jag vet att det har fått min remiss från läkaren på vårdcentralen i alla fall.  Neurologen har remiss-genomgångar på fredagar så förhoppningsvis hinner de ta upp min remiss redan i morgon (läs idag!). Jag undrar verkligen vad det är som har satt igång min epilepsi igen efter att ha varit anfallsfri sedan april 2009.  Stress sa läkaren som hade hand om mig på avdelningen jag låg inlagd på i slutet av januari och fick mitt första epilepsi-anfall efter alla dessa anfallsfria år.  Det tror jag inte 1 sekund på, för då hade jag haft anfall oftare med tanke på hur stressad och pressad jag varit de senaste sju åren.

Mådde konstigt hela dagen igår. En konstig huvudvärk i vänstra delen av huvudet. Valde därför att stanna hemma från det jag skulle gjort igår eftermiddag. Det var tur för strax efter kl 15 fick jag ett nytt EP-anfall. Tack och lov satt jag i sängen och läste vilket innebar att jag trillade bakåt och landande på kuddarna. Eftersom det hände i sängen så hade jag tabletterna på bordet intill så jag hann ta stesolid i tablett denna gången (har stolpiller också och det brukar bli att jag får ta dem för käkarna hinner oftast låsa sig direkt och då får man inte i sig någon vanlig tablett. Men igår hann jag alltså. Men var helt slut efter anfallet så jag somnade och vaknade först 18:20. Då hade jag sovit ca 2 timmar. Blev därför ingen middag igår utan det blev min favorit, havregrynsgröt med hallon istället. Det skulle jag lätt kunna leva på som kost resten av livet. Men idag måste jag handla för sylten är slut, min laktosfria mjölk är slut och vi har inget pålägg hemma heller.

Nu var tanken att jag skulle försöka sova en stund till innan väckarklockan ringer 06.50. Tvättstugedags idag 07-11. Men hör att mannen stigit upp och här doftar gott av kaffe, så jag stiger nog upp jag med. Ha en fin dag allihop!