Jobbig vecka

Standard

En positiv sak har hänt denna veckan! Jag har kommit igång med läsningen ordentligt igen! Jag har dessutom köpt ett tangentbord till min iPad på eBay så jag väntar på att det ska dyka upp för då blir det så mycket lättare för mig att skriva in recensionerna. Annars, om jag ska vara ärlig – vilket jag fått lära mig att man alltid ska vara, så har veckan varit riktigt jobbig och tung. 

I torsdags hade jag tid på minnesmottagningen i Malmö. Åkte 10:58 och var hemma 18:25 ca. Färdtjänsten hem var dessutom nästan 45 min försenad (pga olycka) men hörde inte ens av sig och meddelade att han kom till att bli sen. Fick ringa beställningscentral som sa att han inte hade någon telefon. Bullshit, han satt o snackade i den när han kom för att hämta mig och hade inte ens vett att be om ursäkt för förseningen. Sen skulle han hämta upp ett par i Lund som skulle till Teckomatorp… De kände igen mig direkt och jag dem, men inget minne av vad de heter.

Besöket på minnesmottagningen denna gången var hos en sjuksköterska och jag fick göra i princip alla tester som jag redan gjort i Hässleholm tidigare. Fick ta två korta pauser för det kändes som om hjärnan skulle explodera lite då och då. Även lite medicinska tester i form av blodprover, vägning och mätning (gått ner 9 kilo på 11 dagar o då hade jag ändå skor på mig denna gången) och blodtryck.

Först mätte de blodtryck när jag legat på en brits och vilat i 20 minuter (90/60), sedan stående efter 30 sekunder 75/45 och efter 1,5 minut stående var mitt blodtryck 55/35 så då tvingade sköterskan mig att lägga mig på britsen igen. Jag har ju haft lågt blodtryck i många år nu så jag har ju lärt mig hur jag ska handskas med det men sjukvårdspersonalen blir alltid livrädda när det är så lågt. Sen som sagt en massa olika tester med ord, bilder, färger, skrivning och högläsning. Inget bra betyg på något av det tyvärr. 

Jag hade tid bokad kl 13 men var där redan 12:30 så sköterskan tog in mig direkt. Var färdig vid 15:35. Helt slutkörd i huvudet. O sen den resan hem 😩

Ska tillbaka om en månad för att träffa läkaren. Men han ville att jag skulle ta paus i bromsmedicinen denna månaden för att se om den gör någon skillnad för mig. Så sista dosen togs i måndags. 

På onsdag kommer en arbetsterapeut från kommunen hit då jag behöver lite hjälpmedel, som spisvakt, timers till uttag med mera. 

Varit en jobbig vecka med först två EP-anfall i måndags då ambulansen fick tillkallas vid andra anfallet. Idag har jag varit på Apoteket och hämtat ut ny epilepsimedicin och sedan en sväng till Ica. Kom precis hem från soptippen. Min tv (42-tummaren) gick sönder nyligen så en vän till oss hjälpte mig att frakta den till soptippen idag. Micke jobbar så jag och kompis B fixade det galant men det började med lite undersköterske-arbete då kompis B råkade klämma sitt lillfinger så det började blöda, så jag fick springa upp och hämta lite omläggningsmatterial så det inte skulle fortsätta blöda på honom. 

Men nu är tv’n på tippen och vi har en liten 32-tummare vi fått av en vän istället. Problemet är bara att jag inte kan se texten på den. Ha ha 😂 nu ska jag lägga mig på sängen och titta lite på Viaplay i iPaden istället. Todelooo

Annonser

Längesedan nu

Standard

Idag om en månad och tre timmar är det äntligen min tur att få nålen med färg mot min hud igen! Mannen tatuerade sig för några veckor sedan… Egentligen var det ”min tur” men han hade ett jobbigt år förra året så han behövde en positiv händelse i sitt liv. Han nöjde sig dock inte med en gaddning utan gjorde två samma dag 🙂 jag visste bara om den ena så blev förvånad när jag fick se den andra också. Han har hela ungdomen och vuxen-livet blivit kallad Olw av sina kompisar pga att han alltid gick omkring med Olw’s lövtunna pepparchips när han var yngre (Och Olw’s chips är fortfarande favoriten!) så att det skulle bli en tatuering på det temat var självklart.

image1
Men den 10:e maj är det äntligen min tur… Jag kör dock mitt lite enklare… Skriver inget om motivet nu utan ni får se det när det är klart. Längtar efter att känna nålen mot huden igen. En skön smärta!

Det var längesedan jag bloggade nu. En hel del olika anledningar ligger bakom. Men största anledningen är att jag varit fulltecknad och i princip haft minst 1 sak inplanerad varje dag. Mycket olika läkarbesök på olika mottagningar, ct-röntgen, ultraljud och en annan typ av kameraundersökning av urinblåsa och urinrör. Jag har cystor i båda njurarna, jag hade det förra året också och det är väldigt vanligt och oftast ofarliga. Den i högra njuren hade dock växt en centimeter sedan sist och så var där en hel del njurstenar som är för stora för att kunna ta sig ut för egen maskin. Så en remiss till kirurgen är sänd. Får jag ont i njurar och/eller uringångarna ska jag dock åka in akut så får de plocka bort dem direkt. Jag ska tillbaka till ct-njurar igen om ett år och har cystan i högra njuren blivit större då så ska den opereras bort. De såg båda godartade ut på undersökningen, men det är inte alltid lätt att se när de fortfarande är inne i kroppen.

Jag är iaf färdigupptrappad med epilepsimedicinen nu så nu tar jag 500 mg morgon och 500 mg kväll. Tyvärr har det uppstått en del bekymmer. Epilepsimedicinen krockar med bromsmedicinen mot demensen och först tog jag bort bromsmedicinen helt själv då jag inte fick tag i minnesmottagningen. Sen när vi fick kontakt så bestämdes det att jag skulle ta 1 tablett av bromsmedicinen istället för 3 som tidigare. Tyvärr har det inte fungerat så bra. Jag har tuppat av och två kvällar i rad har jag somnat tvärt på toaletten vilket första gången orsakade ett fall rakt framlänges, där det står en stor hylla och en badrumsvåg. På något sätt hann jag vända på huvudet, vilket var tur för annars hade jag nog både haft bruten näsa o mindre tänder, istället tog det på vänster kindben, vänster axel och ryggen fick sig en knäck. Axeln är blå, kindbenet ömt men inte blått tack och lov och i ryggen känns det som om jag dragit en muskel eller något. Typiskt nu när kortisonsprutan i höften äntligen börjar göra nytta. Tänkte ringa sjukgymnasten i morgon och se om han kan tejpa muskeln eller något. Varje gång jag gör en vridning eller böjning åt vänster så skär det som knivar på högra sidan av ryggen. Så, nu har jag tagit bort bromsmedicinen helt. Har skrivit till minnesmottagningen. Antingen får de sätta in mig på annan medicin eller så får jag vara utan. Går inte att ha det så här. Kvällen efter fallet somnade jag också på toaletten, men tack o lov så ropade mannen på mig lite då och då (i precis rätt ögonblick för att jag inte skulle falla av toaletten igen). Tur att han varit hemma, och tur att jag inte låser toalettdörren.

Mannens förkylning som han burit på i 2 veckor börjar äntligen ge med sig. Han har varit tvungen att jobba trots feber för det finns ingen vikarie. Och typiskt nog har han haft saker inbokade de två vardagarna han varit ledig så han har inte riktigt kunnat vila då heller. Han var så snäll så han gav mig sin förkylning också…. Jag har varit däckad av feber och varken alvedon eller ipren eller kombination av de bägge har tagit ner tempen. Jag ligger normalt på 36,4 i temp men legat närmre 39 grader nästan varje dag… vilket gjort mig helt slut. Sovit nästan hela dagarna och hela nätterna. Men som sagt, haft mycket inbokat så jag har fått göra allt det o sen däckat när jag kommit hem o sen varit halvt ”medvetslös” typ. Stackars mannen som jobbat hela dagarna och kommit hem o då har jag redan sovit… Inte har jag orkat laga mat heller så han har mest fått leva på mackor och flingor. Har väl lagat mat max 5 ggr på två veckor… men nu känns det som det börjar ge med sig lite på mig med, tills jag vaknade idag och insåg att jag hade feber igen. 😦 Typiskt… skulle haft pysseldag med tjejkompisarna idag… vi får ta det en annan dag.

I veckan som kommer är jag iaf helt obokad måndag och fredag. Alltid något 🙂 På tisdag ska jag till Kristianstad på ett läkarbesök, onsdag och torsdag är det möten här i byn så då slipper jag åka iväg i alla fall.

Nej, nu ska jag lägga mig ner och vila igen, blir slut av minsta lilla…. hatar feber! Ha en fin söndag på er!

Käkkirurgen, Neurologläkaren och epilepsin

Standard

Det gick bra hos Käkkirurgen. Den 26/5 ska min visdomstand opereras bort. Operationen görs i Kristianstad och det kommer sys igen med stygn som sedan kan tas bort på folktandvården här intill där vi bor (tar max 5 minuter att gå dit.)👍

I måndags var det äntligen dags för besök hos neurologen. Jag hade förberett mig väl. Jag har fört dagbok över alla EP-anfall jag haft under dessa 2 månader som gått sedan epilepsin kom tillbaka den 21/1-16. Innan dess hade jag inte haft anfall sedan april 2009. Jag har skrivit ner datum, klockslag, hur länge anfallen varat, hur de tett sig och om jag fått ta medicin eller ej. Så det skrev jag ut från datorn och lämnade till läkaren och sedan ska de skanna in det så det hamnar som bilaga i min journal. Fick dock lägga till ett anfall på pappret för i sjukresebilen på väg dit så fick jag ett anfall. Brukar i vanliga fall sitta i baksätet men av någon anledning valde jag att sätta mig i framsätet denna gången. När vi kommit halvvägs till Hässleholm så började händerna skaka. Chauffören frågade om jag hade epilepsi och och om jag hade kramplösande medicin med mig. Han hjälpte mig att ta fram medicinen så jag fick den i mig och han stod still sidan om vägen tills anfallet var över. Guldstjärna åt honom. Vissa chaufförer är verkligen kanon, men tyvärr är de flesta inget vidare bra, pratar i mobil, sms:ar, facebook:ar eller kör som om de stulit bilarna. När chauffören släppte av mig i Hässleholm gav jag honom en stor kram  och tackade honom åter igen för hjälpen. Önskar att fler chaufförer skulle vara som honom! När jag blev inkallad till neurologen var jag fortfarande påverkad av stesoliden men under mitt besök där så gick effekten ur tack och lov.

Idag har det varit en tung dag. Ett litet ep-anfall på förmiddagen och ett lite senare på eftermiddagen. Men tack och lov så var båda anfallen petit mal, dvs små anfall som gick över ganska fort efter jag tagit medicinen. Neurologen sa till mig i måndags att under veckan som jag ska trappa upp grundmedicineringen så kommer jag att få lite små anfall då och då tills upptrappningen är färdig och därefter förhoppningsvis slippa att få några anfall överhuvudtaget. Innan jag var hos neurologen så hade jag 200 mg uppdelat på två tillfällen dagligen som grundmedicinering (den medicinen sattes in den 27/1-16 men då bara 100 mg dagligen som skulle tas på morgonen, sedan ändrades det till 200 mg dagligen den 3/2-16, 100 mg kl 07 och 100 mg kl 19) men när jag var hos neurologen så ändrade han dosen så att jag istället ska ha 1000 mg dagligen uppdelat på två tillfällen (12 timmar mellan intaget av medicinen). Just nu tar jag 250 mg kl 07 och 250 mg kl 19, men fr.o.m. ikväll ska jag ta 500 mg på kvällen. På tisdag är upptrappningen färdig och då ska jag ta 500 mg både morgon och kväll = totalt 1000 mg per dygn.
200 mg är en dos som är mer lämpad för små barn. Eventuellt kommer jag behöva öka upp min dos till 1500 mg dagligen då jag har dåligt upptag av medicin som tas oralt då min tarm inte fungerar som den ska, men vi får de. Ska ta nya prover om 3,5 vecka och 2 veckor senare kontaktar neurologläkaren mig. Han var väldigt engagerad och jag fick ett gott intryck av honom direkt. Jag ska på återbesök hos honom i maj eller juni.

Han var skitförbannad på min tidigare neurolog i Helsingborg som tog bort grundmedicineringen (Ergenyl) 2011. Han sa att även fast man är anfallsfri så ska man alltid ta grundmedicinering. Och det har han ju faktiskt rätt i. Mest troligt är det min bromsmedicin för demensen som satt igång epilepsin. En vecka innan anfallen började komma ökades dosen av bromsmedicinen och det tar ungefär en vecka för kroppen att ställa in sig på det. Så neurologen skulle prata med min läkare på minnesmottagningen för att se om jag kunde få en annan medicin istället. Hon är ledig just just nu men skulle vara åter i tjänst i slutet av nästa vecka.

Jag har varit jätte trött hela veckan och de senaste två kvällarna har jag somnat mellan 19 och 19:30. Stackars mannen som kommer hem från jobbet 19:10 o så ligger frugan och sover och går inte att väcka. Nåja, det sista veckorna var varit tuffa med all epilepsi, dåligs blodvärden och annat smått och ogott. Förhoppningsvis blir jag piggare snart. 

Nu ska jag ringa svärmor och sedan fortsätta läsa lite i min hög med tidningar som hela tiden fylls på. Jag önskar er alls en riktigt glad påsk! 

Jaha, ytterligare en dag som inte blev som planerat…

Standard

Idag var tanken att jag och kompisen J skulle åka till Hässleholm. Jag startade dagen med tvättstugan kl 7. Sedan skulle jag göra en säkerhetskopiering av min telefon då den stänger av sig titt som tätt oavsett hur mycket batteri det finns på den. Ex häromdagen hade jag 80% batteri och när jag skulle skicka ett sms så stängdes telefonen av och symbolen för tomt batteri kom upp. När jag kopplade in laddare så sattes telefonen igång igen och jag hade fortfarande 80% batteri. Men, itunes kunde inte hitta min telefon när jag kopplade in den till min dator så jag satt i telefon med applesupporten i nästan en timme utan att vi kunde lösa problemet. Vi kom fram till att jag skulle försöka göra säkerhetskopieringen på min mans gamla stationära dator istället.

När jag la på telefonen så ringde det direkt med dolt nummer. Det visade sig vara från vården. Jag var iväg igår och fick järndropp och mitt blodvärde i fingret hade sjunkit en del, de tog även ett blodvärdesprov ur armen innan de kopplade på droppet. Svaret hade kommit och det vara alarmerande lågt. Så de ville att jag skulle komma omgående för att få mer dropp. Inte konstigt jag känt mig som en urvriden trasa sista tiden med tanke på hur lågt mitt blodvärde var (59!!). Tre påsar dropp senare så fick jag gå hem igen. Ska tillbaka nästa vecka för att ta nya prov och en remiss till hematologen är skickad (De utreder blodsjukdomar). Så, alltså blev besöket i Hässleholm inställt. Känns skit för jag hade sett fram emot både att träffa J och att besöka Hässleholm. Nåja. Det kommer fler dagar.

Har vilat sedan jag kom hem och nu har jag precis satt igång mannens dator och den hittade minsann min telefon direkt så just nu gör jag säkerhetskopieringen på den. Min telefon ska nämligen bytas ut mot en ny då det är ett fabrikationsfel och inget fel jag åsamkat själv. Men, då Telenor skickar iväg sina telefoner som ska bytas ut och man får vänta ett tag på att få en ny så får det bli ett besök på Applebutiken istället för då får jag en ny på plats och behöver inte vänta. Så, nån gång närmsta veckorna får jag ta mig till Helsingborg och åka ut till Väla och besöka Applebutiken.

I söndags hade vi äntligen vår pysselträff. Orkade aldrig baka i lördags pga ep-anfall så det var det första jag gjorde i söndagsmorse innan jag ens hunnit få i mig varken kaffe eller frukost. En god kanelbullesockerkaka blev det. Halva kakan blev över och följde med hem, men den blev inte långvarit här hemma. Mannen tycker nämligen om den kakan väldigt mycket. Jag hann i alla fall ta två små skivor av den innan han åt upp den 🙂

Har så himla ont i min höft fortfarande. Där kortisonsprutan sattes känns det bra, men i Trokanter Major (som sätesmuskeln fästs i) gör det lika ont igen. Alltså höll inte blockeringen i den särskilt bra, och sedan har jag ett annat muskelfäste strax äver skinkan på samma sida som gör lika ont. Tyvärr är min läkare ledig nu ett tag då han hade alldeles för många semesterdagar kvar och chefen ville att han skulle plocka ut lite av dem nu, så jag får stå ut med smärtorna tills den 4 April. I värsta fall får jag söka upp någon annan läkare om det blir outhärdligt.

Sådär, då var min krypterade säkerhetskopiering av telefonen klar. Lär behöva göra om den samma dag som jag ska iväg och byta ut telefonen, men nu vet jag i alla fall att det fungerar att göra det på mannens gamla stationära dator.  Ikväll är det anhöriggrupp. Får se hur orken är då, just nu känns det ganska okej eftersom jag vilat sedan jag kom hem efter droppen, men man vet aldrig. Ska strax äta mellanmål sedan blir det mer vila. I morgon ska jag till Hässleholm och besöka en av alla mina olika läkare. Jag tog ett blodprov för ett tag sedan, ett prov som skulle mäta koncentrationen av medicin i blodet. Har gjort det två gånger tidigare och de har varit jätte dåliga, så dåliga så läkaren ifrågasatte om jag tagit medicinen överhuvudtaget. Men det har ju med min tarm att göra, dels så har jag 1,5 meter kortare tarm då den var död när jag fick mitt första tarmvred och tarmen sprack när de skulle veckla ut tarmen som snurrat sig. Och sedan fungerar inte min mage som den ska. Så, de flesta mediciner jag tar (de som tas i tablettform eller i annan form via munnen) får jag ha väldigt höga doser på för att de ska tas upp något alls utav dem. En hyrläkare jag träffade förra året var helt förfärad när han såg vilken hög dos jag hade utav en medicin och ville sänka dosen. Tack och lov har jag ju fått kopior på svaren på de där koncentrationsmätningarna så jag har bevis på att jag verkligen har dåligt upptag av medicin som tas oralt. Det är också därför jag har så stora mineral och vitaminbrister. Men alla mediciner finns inte att få i något annat än som oral-medicin. Så då får det bli väldigt höga doser.

Jag har i alla fall en överlycklig son just nu. Han ska börja högstadiet till hösten och kom in på den skolan han ville med fotbollsinriktning. Dessutom har han blivit uttagen till ”STU = Spelar- och Tränarutveckling. 
Under fyra halvdagar under säsongen håller Skånes Fotbollsförbund i utbildning för spelare som verkligen har ambitioner och som alltid ger järnet i alla lägen. ”

Det är många som söker till den utbildningen och det innebär att det är ganska svårt att komma med, men min älskade fotbollstokiga son kom med och han är överlycklig. Härligt!! På söndag ska vi fira en kompis till barnen som fyllde 13 år för några veckor sedan. Det ser båda mina barn fram emot, och förhoppningsvis ser deras kompis också fram emot det. 🙂

Idag är det exakt 2 månader tills jag fyller 35 år och exakt 3 månader tills min dotter fyller 10 år! Jösses vad tiden flyger! Min födelsedag kommer jag att fira på annan ort och helgen efter kommer jag och min blivande tioåring ha gemensamt kalas här hemma. Hon har skrivit en önskelista så och en del av sakerna vet jag att hon kommer få, bland annat från oss. Vad jag själv önskar mig vet jag inte. Alltid lika svårt att komma på något, så det får väl bli det vanliga, Väla-presentkort 😀 Där finns ju de flesta butiker och presentkorten gäller ju väldigt länge så man hittar alltid något man vill ha eller behöver.

Nej, nu drar det i ögonen så jag tror jag ska ta mig en macka och sedan krypa ner under filten och vila. Ikväll är det anhöriggrupp. Får se hur jag mår, vill gärna gå då de gruppträffarna är kanon, men det beror helt och hållet på hur orken är.

Jag hoppas att solen skiner på dig idag, här lyser den för fullt och fåglarna sjunger så vackert. I träden knoppas det för fullt. Våren har äntligen startat! Ha en jättefin tisdag vart du än befinner dig.

 

Smärtor och anfall

Standard

Idag vaknade jag redan 07:30. Låg och lyssnade på min ljudbok igår kväll och hade ställt den på ”sovtimer”. Det innebär att man ställer in hur många minuter av boken som ska spelas upp och sedan stängs den av. Första rundan var 45 minuter. Då var jag fortfarande vaken så jag ställde in den på ytterligare 30 minuter. Men någon gång under de 30 minuterna somnade jag. Så innan jag kunde lyssna vidare idag fick jag scrolla mig bakåt några minuter åt gången tills jag hittade det sista jag hörde och kom ihåg.

Hade vansinnigt ont i mina höfter idag igen, och har det fortfarande. Vet inte vad det är frågan om. Har tagit Alvedon och Ibuprofen några ggr idag och det hjälper ytterst lite. Nu har jag smörjt in höfterna med tigerbalsam så får vi se om det kan hjälpa. Fick ett EP-anfall igen i förmiddags. Det ryckte mest i benen denna gången. Vilket gör att jag haft vansinnigt ont i underbenen och fötterna sedan dess. Hatar de här anfallen. De är obehagliga att få och så känner man sig överkörd av ett tåg efteråt. Nåja, även underbenen och fötterna är insmorda med tigerbalsam och en skön hetta kombinerat med kyla börjar nu sprida sig där jag smort in mig. Värst smärta har jag i höger höft. Fortsätter detta hela veckan får jag ta och boka en tid hos läkaren, tror det är dags för kortison-spruta. Jag står ju redan på kortisonbehandling med tabletter dagligen pga min Addisons och Psoriasisartrit men jag vill inte öka dosen på tabletterna, det påverkar hela kroppen, bättre att lokalbehandla om det går. Fast hade min endokrinolog fått bestämma så hade jag tagit dubbelt så hög dos kortison mot vad jag tar nu. Jag tar 10 mg och tycker det fungerar bra. Har inte behövt ta cellgifts-sprutorna sedan i höstas när kortisonet sattes in. När jag hade som ondast i november/december ökade man dosen till 15 mg och sedan i januari när jag fick min addisonskris ökade man till 20 mg. När jag var bra igen så trappade jag ner först till 15 mg och två veckor senare till 10 mg. Man ska både trappa upp och trappa ner långsamt.

Under den korta tiden jag tog 20 mg dagligen svullnade jag rejält både i ansiktet, händer, fötter och mage. Det tog tid men nu har all svullnad äntligen försvunnit. Nog prat om det. Dagen har i stort sett bara bestått av ljudboks-lyssnande och strax efter 16 begav jag mig av till Ica för att fylla på förråden lite inför kommande vecka. Galet kallt var det, men ingen snö i alla fall.

I morgon ska jag gå och ta blodprover på morgonen. Har sedan ett samtal kl 11 och sedan är resten av dagen ledig. Blir nog lyssning av ljudbok. Har knappt 6 timmars lyssning kvar på ”Kvinnan som stal mitt liv”,  så i morgon börjar jag nog lyssna på Kristina Ohlsons ”Sjuka själar”.

Nej, dags att lyssna en stund till innan sömnen tar över min kropp. Hoppas ni alla haft en bra helg och jag önskar er en fin vecka. I morgon är det en stor dag för vår familj, en dag vi längtat efter i ett år. Skönt att den dagen äntligen är här i morgon!

Söndag redan!

Standard

Ojdå, efter att jag postat blogg-inlägget igårkväll så låg jag och läste ca 20 minuter och sedan somnade jag med boken i famnen och lampan tänd. Vaknade sedan vid 23:30 för ett toalettbesök och tyvärr kom det sedan ett Grand Mal EP-anfall så jag fick snabbt ta mig upp i sängen (fick krypa/dra mig längs golvet från toaletten in till sovrummet.) Fick ta en stesolid-supp (stolpiller) och efter ca 10 minuters häftigt krampade så slutade äntligen anfallet. Hade kraftiga smärtor i hela kroppen efteråt. Kunde inte slappna av pga smärtorna så jag fick ta fram boken och läsa en stund till. Hur länge jag läste vet jag inte men somnade återigen med boken i famnen och lampan tänd. Vaknade 05:55 och behövde gå på toa. Passade på att ta två mackor till frukost efter toalettbesöket och nu sitter jag i sängen igen. Ska försöka somna om en stund till. Ungarna kommer vid 9-tiden så jag kan iaf sova minst 1 timme till.

Beroende på hur vädret är idag så blir det ev ett besök i affären. Tog ju som sagt upp kyckling från frysen igår och båda barnen älskar flygande Jacob (dock utan både bacon och banan) men vi behöver mer ris, grädde, chilisås och jordnötter. Är vädret för dåligt så får det bli något annat av kycklingen. (Jag har alltid kokt ris i botten av ugnsformen och sedan stekt kyckling och nötter ovanpå riset och sedan täcker jag allt med såsen gjord på grädde, chilisås, salt och peppar. Då drar riset åt sig av såsen också och det blir mycket saftigare.)

Nej, färdigbloggat för nu och dags för ett försök att sova en stund till.

Uppdatering 10:01.
Jag sov inte mer, mannen vaknade och satte på kaffe och doften utav det gjorde att jag steg upp och drack en god kopp kaffe istället. 🙂

Lördagen är snart förbi…

Standard

Vaknade mitt i natten och hade EP-anfall igen! Så tröttsamt. Denna gången var det bara benen som krampade iaf. Haft vansinnigt ont i fötter, vader, lår, ljumskarna och i höfterna hela dagen. Efter varenda EP-anfall känns det som om man blivit överkörd av ett tåg. Fruktansvärda smärtor. Inte konstigt egentligen så som det krampar. Anfallet höll bara i sig 1,5 minut och jag tog ingen kramplösande medicin. Vill helst inte ta dem alls men ibland måste man ju. Käken låste sig också under anfallet vilket innebar att jag bet mig i högra delen av tungspetsen. Tack och lov för vanish fläckborttagare säger jag bara. Blodfläckar kan ibland vara hopplösa att få bort men det funkar alltid med den flytande Vanish Powergel. Snart dags att köpa en ny flaska, det har gått åt nästan en hel flaska sedan epilepsin satte igång igen för en månad sedan. Sedan den 21/1-16 har jag haft 20 EP-anfall i olika styrkor! Helt sjukt! En sak är säker, min grundmedicinering, Ergenyl fungerar inte! Måtte jag få en tid snart hos neurologen så de kan sätta in någon annan grundmedicinering för att ha det så här orkar jag snart inte längre. 

Kommande vecka är det fullt upp. Bara lördagen och söndagen som är blanka i kalendern. Några läkarbesök i början av veckan och lite skoj saker i slutet av veckan. Skulle egentligen åkt till Helsingborg på onsdag tillsammans med en vän men jag fick ta beslutet idag att ställa in det. Jag måste ha en vilodag. Helsingborg försvinner ju inte så vi får åka dit en annan dag istället. Inte fått något svar från vännen ännu men hoppas att h*n inte blev allt för besviken över att jag ställde in, men jag tror att h*n förstår. 

Idag har det mesta tiden av dagen spenderats med pappersarbete. Rensat ut alla räkningar som är äldre än 5 år. För efter 5 år är de preskriberade och då behöver man alltså inte ha dem kvar. Har också sorterat i en annan pärm som var så full att den knappt gick att stänga. Så en pärm blev två pärmar och jag har delat upp allt i flera kategorier så det ska bli lättare att hitta det man söker. Framförallt om min man snabbt behöver hitta något papper som berör mig och jag inte är tillgänglig för att själv ta fram papperna. Känns befriande och skönt att ha det gjort. Förr var jag en riktig slarvmaja utan ett enda papper insatt i någon pärm, men sedan Micke kom in i mitt liv så är jag numera tvärt om. Allt som behöver sparas hamnar i pärmar och jag antecknar på pappren om det är något som behövs antecknad, exempelvis så skriver jag på alla räkningar när de blev betalda, det gjorde jag aldrig förr. Visst, det står ju på kontoutdragen när saker är betalda men det är så sällan skriver ut kontoutdrag. Förr fick man ju dem hemskickade lite då och då men numera hamnar de i internetbanken och man får själv skriva ut dem om man vill ha dem på papper, onödigt slöseri med papper tycker jag så därför känns det ännu viktigare att skriva på varenda räkning när de blev betalda. Nog om pappersprat nu tycker jag. 

Har som sagt haft ont i kroppen idag och känt mig konstig i huvudet hela dagen. Gjorde panerad torsk, potatismos och dillsås åt mannen till middag. Själv stod jag över middagen och åt just lite havregrynsgröt istället. Har tagit fram kyckling från frysen som det ska bli någon typ av middag av i morgon. Ingen aning alls just nu. Kanske gratäng av något slag…. Vi får väl se vad det blir, kyckling blir det i alla fall. 

Nu ska jag avsluta detta blogginlägg och fortsätta läsa i min bok som är väldigt spännande. ”Ensamfjäril” av Gabriella Ullberg Westin. Har ungefär en tredjedel kvar av boken att läsa. Har 20 böcker som står på mitt skrivbord som väntar på att bli lästa. Har köpt en hel del pocketböcker när jag och min väninna varit iväg på loppisar sista tiden. Mannen min samlar på skivor så han hamnar alltid på skivavdelningarna på loppisar och jag hamnar alltid vid böckerna. När jag läst dem brukar jag lämna in dem på Röda Korsets kupan-butiker så kan de sälja dem vidare. Röda Korset sponsrar jag gärna. Brukar föredra pocketböcker när jag köper böcker för de tar mindre plats i väskan än vad inbundna böcker gör. Jag har alltid med mig en bok när jag åker tåg till exempel, eller som nu sista tiden när jag spenderat mycket tid i sjukrese-bilar (färdtjänst till sjukvården).  Resorna går lite snabbare när man har en bok att sjunka ner i. Och sedan avslutar jag alltid dagen med att läsa några kapitel i den bok jag läser för tillfället. Bra avslappning inför sömnen. Nej, nu ringde mitt alarm, dags att ta kvällsmedicinen. Får ha alarm varje gång jag ska ta medicin för annars glömmer jag bort att ta den.

Jag hoppas att ni alla haft en bra lördag och att ni får en fin söndag också. 

Kram